Utlåtande om utredning gällande specialskolorna 13.10.2009
Specialundervisningen får inte sparas bort 21.9.2009
Skrivelse till Studentexamensnämnden gällande abiturienter med syn- och hörselskada 24.2.2009
Handikappade abiturienter behandlas orättvist 11.6.2008
Skrivelse till Studentexamensnämnden gällande abiturienter med syn- och hörselskada 7.4.2008
Byggprojektet Sesam i Arabiastranden i startgroparna 8.11.2007
Larmrapporter om elevernas psykiska hälsa oroar SPERES 14.6.2007
Från Svenska skolan för synskadade/SPERES, finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum
Till Undervisningsministeriet, PB 29, 00023 Statsrådet
Ärende: Undervisningsministeriets utredning gällande specialskolorna och sjukhusundervisningen sammanställd av Erkki Merimaa, Undervisningsministeriets publikationer 2009:37, Diarienummer 49/040/2008
Rapporten (på finska pdf 1,3 Mb)
Direktionen vid Svenska skolan för synskadade (SSS) som samtidigt fungerar som högsta beslutande organ för SPERES önskar ge följande utlåtande:
- rent allmänt uppskattar vi att Undervisningsministeriet har låtit göra en så omfattande kartläggning av läget när det gäller både den statliga och den kommunala undervisningssektorn. Utredningen tar på ett tacknämligt sätt upp juridiska, ekonomiska och pedagogiska aspekter, både nuläge och planerade reformer
- däremot är vi besvikna på att den svenska sidan inte i tillräcklig grad har tagits i betraktande i rapporten. Utredningsmannen har antagligen inte känt till att det enligt lag inte kan finnas tvåspråkiga skolor då han föreslår en sammanslagning av samtliga statliga specialskolor
- därtill frågar vi oss om utredningen faktiskt har nått också de svenska skolorna. Rektor för SSS fick på omvägar höra att specialskolorna ombetts fylla i ett elektroniskt frågeformulär. Inget sådant formulär hade skickats till SSS, varför rektor vände sig direkt till utredningsmannen och bad om det. Utredningsmannens svar blev att man inte hade för avsikt att göra svenska formulär och att man därför beslutat lämna de svenska skolorna utanför. SSS rektor bad ändå om formulären och besvarade dem på finska. Till SSS direktion har inga formulär nått. Om andra svenska skolenheter visat egen aktivitet i ärendet och faktiskt deltagit i utredningen undandrar sig vår bedömning
- kanske beroende på ovannämnda faktor verkar utredningen helt frånse det faktum att skolorna i Finland är byggda på språklig grund och att modersmålet just inom undervisningssektorn är av avgörande betydelse. Till detta återkommer vi närmare i punkterna nedan
- vi vill påminna om SSS/SPERES roll när det gäller nordiskt samarbete, särskilt i fråga om hörselskadade elever. Många av de finlandssvenska eleverna söker sig nämligen till skolor i Sverige eftersom de inte längre kan få undervisning på sitt modersmål i Finland. Det är också orsaken till att SPERES har en heltids- och en halvtidsanställd hörselpedagog med verksamhet i hela landet
SSS och Speres har valt att i sitt utlåtande fokusera på de punkter som specifikt berör oss. Vi tar alltså inte ställning till den kommunala sektorn eller till sjukhusundervisningen.
Här följer våra mer preciserade kommentarer till utredningsmannens förslag gällande specialskolornas roll och uppgift (kapitel 26):
Förslag 1
Vi omfattar förslaget och anser det bra att staten behåller ägaransvaret för de allmänbildande specialskolorna.
Förslag 2
Vi omfattar förslaget att specialskolornas uppgift ska definieras klarare. För de uppgifter som räknas upp i förslaget är en verksamhet på svenska för svenska familjer och för svensk undervisningspersonal oundgänglig (bl.a. habilitering, stöd, information).
Förslag 3
Vi kan inte omfatta förslaget om en ny administration av flera orsaker:
1. lagstiftningen känner inte till tvåspråkiga skolor (redan det föreslagna namnet Valteri-skolan är obegripligt för en finlandssvensk)
2. Jyväskylä som centralort för svensk specialundervisning är oacceptabelt. En central administration i Jyväskylä för sex finska och en svensk skolenhet kan knappast fungera tillfredsställande på två språk, så som lagen förutsätter
3. byråkratin ökar om man skapar en ny mellaninstans: gemensam ledande rektor, gemensam direktion som för de enskilda skolornas räkning gör upp resultatavtal med Utbildningsstyrelsen. Samtidigt förlorar man engagemanget och intresset för att delta i en enskild skolas direktionsarbete. I dag utgör direktionsmedlemmarna en viktig och billig resurs för statens specialskolor.
4. en gemensam rektor med säte i Jyväskylä skulle i praktiken bli rektor för skolenheten i Jyväskylä och kan knappast fungera opartiskt vid uppgörande av resultatavtal för samtliga skolenheter. En sådan rektor kan definitivt inte förestå en svensk enhet
5. för SSS/SPERES del är samarbetet med det helfinska Jyväskylän yliopisto mindre intressant än det nuvarande mycket nära och goda samarbetet med Åbo Akademis enhet för specialpedagogik och med Svenskfinlands specialpedagogiska förening, som båda har representanter i SPERES ledningsgrupp. En alltför stark betoning av ett enskilt helfinskt universitet skulle i hög grad försvåra möjligheterna för SSS och SPERES att marknadsföra våra tjänster till finlandssvenska skolor
6. i stället för att inrätta en ny, onödig ledande rektorstjänst föreslår vi att man flyttar ett årsverke (från Jyväskylä) till Utbildningsstyrelsen och att där inrättas en tjänst till för specialundervisningen. Tjänsteinnehavaren skulle ha de statliga specialskolorna som sitt ansvarsområde och fungera som stöd för de enskilda skolornas rektorer och direktioner. I dag saknas denna kompetens inom Utbildningsstyrelsen
7. vi ser inget behov för en gemensam förvaltningschef. En ny beslutsnivå ökar bara byråkratin och försvårar arbetet i skolorna. Med det nuvarande systemet har samarbetet med Utbildningsstyrelsen fungerat bra
Förslag 4
Vi omfattar förslaget om en kartläggning av habiliteringsverksamheten i specialskolorna.
Förslag 5
Vi omfattar inte detta förslag i sin helhet. I princip stöder vi en tvåstegsmodell med både riksomfattande och regional resurscentrumverksamhet, men påpekar att det måste finnas en modell som betjänar också finlandssvenskt undervisningsväsende. I dag är det svenskspråkiga Finland förfördelat eftersom det finns bara en svensk statlig specialskola, SSS. Ett gemensamt resurscentrum i Jyväskylä för sex finska och en svensk skola är inte rätt lösning på det problemet. Några exempel:
1. fortbildning och läromedel måste för de svenska lärarna och eleverna erbjudas på svenska
2. vårdnadshavare och barn/ungdomar måste få stöd på svenska
3. SPERES är inget ”kuulovammaisten resurssikeskus” (Merimaa-rapporten s. 177) utan har av Undervisningsministeriet fått i uppgift att ”koordinera, planera, ta initiativ till och organisera stöd- och undervisningstjänster för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd”. SPERES är alltså ett resurscenter som ska täcka hela det motsvarande spektret av specialskolor som finns på finska. Problemet är att SPERES aldrig beviljats varken den budget eller de årsverken som verksamheten skulle kräva. SPERES har för att fullgöra sin uppgift i stället skapat en egen organisationsmodell, ett nätverk av så gott som samtliga aktörer inom området i hela Svenskfinland. Modellen bygger på att medlemmarna i SPERES ledningsgrupp ställer sin tid och sin kompetens gratis till förfogande. Trots detta räcker inte SPERES resurser i nuläget till för att heltäckande kunna erbjuda svenska elever samma service som finska elever får via de sex specialskolorna. Bland annat blir forsknings- och utvecklingsverksamheten lidande och SPERES kan inte nå ut till hela målgruppen. Här krävs alltså tilläggsanslag för att garantera offentligt finansierad språklig jämlikhet för elever i behov av särskilt stöd, oberoende av elevens hemkommun.
Förslag 6
Vi omfattar förslaget som skulle leda till en klarare och rättvisare ersättning av elevernas habiliteringskostnader. Alternativ 2 med tilläggsresurser för specialskolorna vore för eleverna och vårdnadshavarna smidigare än en fördelning mellan skolan och FPA.
Förslag 7
Vi omfattar förslaget om att utöka nättjänsterna men påpekar också här att detta måste beakta språklig jämlikhet. Redan nu har Valteri-skolorna kunnat bygga upp rätt goda nätsidor och de kan säkert utvecklas ytterligare. Detta kräver dock inte en gemensam administrativ organisation, så som utredningen föreslår.
Förslag 8
Förslaget om en definition av fördelningen av budgetmedel är oklart formulerad och vi avstår från att ta ställning till den, men konstaterar att också här måste de språkliga aspekterna och det faktum att SSS/SPERES betjänar hela spektret av funktionshinder beaktas, likaså det faktum att vi i vår kursverksamhet ofta är hänvisade till specialister från andra nordiska länder vilket ökar kostnaderna.
Förslag 9
Vi konstaterar att de handledande lärarna redan har helhetsarbetstid.
Förslag 10
Vi konstaterar att de statliga specialskolorna redan har definierat gemensamma antagningskriterier men understöder förslaget om en bättre definition av kostnadsfördelningen.
Förslag 11
Vi omfattar förslaget om upprättande av ett nät av kommunala resurscenter som stöder närskoleprincipen men påpekar också här att ett riksomfattande resurscentrum som ska betjäna kommunerna måste kunna göra det också på svenska, så som SSS/SPERES gör redan i dag. Vi understöder ett utökat samarbete mellan de statliga och de kommunala resurscentren.
Förslag 12
Vi omfattar förslaget om enhetligare kriterier för beslut om särskilt stöd.
Förslag 13
Vi omfattar förslaget om diagnostiskt material. Detta material måste dock finnas också på svenska. Precis som utredningsmannen konstaterar kräver produktionen av diagnostiskt material tilläggsresurser.
Förslag 14
Vi omfattar förslaget om att bevara höjd statsandel för specialelever.
Förslag 15
Vi omfattar förslaget om att flytta över småbarnsfostran till undervisningssektorn.
Förslag 16
Vi omfattar förslaget om lönesättning som bättre motsvarar arbetsbeskrivningen för lärare vid de statliga specialskolorna.
Förslag 17–22
Förslagen gäller sjukhusundervisning och dem tar vi inte ställning till.
Förslag 23
Vi omfattar förslaget om utökade satsningar på utbildning av speciallärare och specialbarnträdgårdslärare och påpekar samtidigt att bristen på sådana lärare är särskilt akut på finlandssvenskt håll.
Förslag 24
Vi omfattar förslaget om speciallärarutbildning också för invandrare. Sådan utbildning kan ges också inom svenska inrättningar.
Förslag 25
Vi omfattar förslaget om fortbildning i specialpedagogik för lärare och påpekar att SPERES i sin verksamhet har inriktat sig på just sådana teman, med lärare som målgrupp.
Avslutningsvis konstaterar SSS/SPERES att vi helhjärtat har varit med om att bygga upp det goda samarbetet inom Valteri-nätverket. Vi inser att specialskolorna i Finland har mycket att ge varandra i fråga om pedagogiska, administrativa och andra lösningar. Vi ser dock ingen fördel med att detta samarbete byråkratiseras på det sätt som föreslås i utredningen.
På vår önskelista står däremot inrättande av tjänst/tjänster med specialpedagogisk kompetens inom Utbildningsstyrelsen, vilket skulle ge de sju statliga specialskolorna bättre vägkost för verksamheten.
Vi förvånar oss över att utredningen helt bortser från lagvidrigheten i inrättandet av en tvåspråkig grundskola och beklagar att medvetenheten om att Finland är ett officiellt tvåspråkigt land saknas i utredningen.
Helsingfors den 13 oktober 2009
Henrica Bargum
direktionsordförande
ordförande, SPERES
Maj-Len Heikel
SSS rektor, SSS
Pressmeddelande 21.9.2009
Undervisningsministeriets föreslagna nya satsningar på specialundervisning är mer än välkomna, konstaterar Speres, det finlandssvenska specialpedagogiska resurscentrumet för barn och unga i behov av särskilt stöd.
Ministeriet vill genom en revidering av lagstiftningen lägga större vikt vid förebyggande verksamhet bland eleverna, vid utbildning och fortbildning bland lärarna, vid stödåtgärder också i gymnasiet. Barnets rättigheter lyfts tydligare fram.
Om den nya lagen verkligen efterlevs i kommunerna får vi en tryggare och bättre skola och lärare som är bättre rustade att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.
Speres oroar sig för hur lagparagraferna i praktiken kommer att synas på fältet. Tidtabellen sammanfaller med reformen av statsandelssystemet som träder i kraft 2010. Det nya systemet innehåller inte längre några höjande faktorer på grund av specialundervisning. Tidtabellen sammanfaller också med den ekonomiska recessionen och dess nedskärningskrav.
När vi i år firar 20-årsjubileet av FN:s konvention om barnets rättigheter har vi särskilt stor anledning att fokusera på våra elever och ge dem den goda inlärningsmiljö som de har rätt till. Speres riktar därför en vädjan till kommunerna om att de ska omsätta paragraferna om specialundervisning i praktiska insatser.
Skrivelse 24.2.2009
Speres sände i april 2008 till Studentexamensnämnden en skrivelse angående olägenheter och orättvisor gällande syn- och hörselskadade abiturienter.Nämnden svarade i oktober 2008. Nu har Speres gjort en ny skrivelse.
Läs uppföljningsskrivelsen 24.2.2009 (pdf)
Pressmeddelande 11 juni 2008
Det finns uppenbara olägenheter och orättvisor gällande syn- och hörselskadade abiturienters möjligheter att lyckas i studentexamen.
Som exempel kan nämnas att synskadade elever inte har samma tillgång till gamla provuppgifter som andra elever. Endast de år då en synskadad abiturient avlägger studentexamen överförs uppgifterna till punktskrift. Överföringen görs centralt av Celia, de synskadades bibliotek. Studentexamensnämnden har varit ovillig att skicka texterna elektroniskt till Celia. Detta leder till att överföringen till punktskrift blir arbetsdryg och dessutom skapar utrymme för fel.
Examinander med nedsatt hörsel har bristande möjligheter till delaktighet och likvärdighet när det gäller hörförståelseproven.
SPERES, det statsfinansierade specialpedagogiska resurscentrumet som representerar 13 riksomfattande institutioner och organisationer har i en skrivelse till studentexamensnämnden påtalat orättvisorna och listat arrangemang som är relativt enkla att genomföra och som skulle underlätta situationen för syn- och hörselskadade så att studentexamen mäter deras faktiska kunskaper, inte deras syn eller hörsel.
SPERES önskan om en dialog med studentexamensnämnden backas upp av ett flertal sakkunniga inom handikappområdet.
Skrivelse 7.4.2008
Undertecknade instanser önskar fästa studentexamensnämndens uppmärksamhet på olägenheter och orättvisor gällande syn- och hörselskadade abiturienter.
Problemen har också tagits upp i diskussioner med Utbildningsstyrelsen (Renata Svedlin, Pirjo Koivula) samt med Georg Henrik Wrede, programdirektör för politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd.
Läs skrivelsen
Pressmeddelande 8.11.2007
Planerna för kvarteret Sesam i Arabiastranden går vidare i och med att arbetsgruppen för anläggninsgplanen nu har gett in sin ansökan om byggnadslov till Helsingfors stad. Kvarteret Sesam kommer att utvecklas till en unik helhet med betoning på boende, svenskspråkig service och handikappvänlig miljö.
Utgångspunkten för kvarteret Sesam är att skapa förutsättningar för ett bekvämt boende, ett svenskt daghem och ändamålsenliga utrymmen för de organisationer som etablerar sig i kvarteret. Designen av gatumiljön och parken i kvarteret fokuserar på handikappades och synskadades behov. I och med att Sesam kommer att finnas några kvarter norr om det stora svenskspråkiga campuset i Arabiastranden där Arcada, Prakticum, studentbostäder och Norrvalla Folkhälsan Ab nu ligger, finns det fina möjligheter till samanvändning av resurser och utrymmen.
Största delen av de planerade bostäderna inom det cirka 15 000 kvadratmeter stora kvarteret kommer att byggas av OP-Eläkekassa och Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens storsatsning i de mycket svenska kvarter som redan finns och som håller på att etableras i Arabiastranden är en följd av HSBS 50-års jubileum. OP-Eläkekassa satsar på att bygga 107 bostäder och HSBS 32 bostäder i kvarteret Sesam.
Utöver bostäderna inkluderar planerna ett svenskt daghem med 63 platser och en svensk kvartersskola vilka upprätthålls av Helsingfors stad. Förbundet Finlands Svenska Synskadade r.f. kommer att flytta kansli och verksamhetsutrymmen till sina planerade utrymmen i Sesam. Stiftelsen Svenska Blindgården bygger utrymmen för Svenska skolan för synskadade (med elevinternat) och för det Finlandssvenska specialpedagogiska resurscentret SPERES, som är tätt knutet till skolan för synskadade. Samfundet Folkhälsan är delaktigt i det stödboende som planeras i anslutning till skolans internat genom att bygga tre bostäder. Ytterligare kommer Svenska synskadade i Mellersta Nyland rf att få utrymmen för sin verksamhet i kvarteret.
Byggprojektet förverkligas i form av tre bostadsaktiebolag på en gemensam tomt. Projektet är ett samarbete mellan OP-Eläkekassa, Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse, Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, Stiftelsen Svenska Blindgården och Samfundet Folkhälsan. Arkitekterna Stefan Ahlman och Jaakko Sutela är huvudplanerare för projektet.
Det är meningen att byggarbetet inleds genast i början av år 2008 och kvarteret Sesam planeras stå färdigt i början av hösten 2009.
För mer information kontakta gärna Hans Åhman, ordförande i byggkommittéen, tfn 0500-604 679, e-post: tuvi(a)sci.fi.
Pressmeddelande 14.6.2007
Våra elevers psykiska hälsa är sämre än i andra nordiska länder, visar en färsk rapport. Också barnombudsmannens verksamhetsberättelse ger samma besked.
SPERES, det statsfinansierade finlandssvenska specialpedagogiska resurscentrumet som representerar 13 riksomfattande institutioner och organisationer har i samband med sitt årliga idéforum enats om en skrivelse till kommunerna, till Stakes och till barnombudsmannen.
SPERES efterlyser satsningar på elevvården men också attitydförändringar i form av ökat samarbete och större lyhördhet.
SPERES har för egen del utlyst 2008 till ett temaår kring "Psykisk hälsa hos barn och unga" och vill genom upplysning och fortbildning verka för att skapa vuxennätverk som förebygger utslagning.